Så kan Runebergs svärd användas i en mening
- Likväl funnos tider, då folket icke nöjde sig med att sticka efter ditt beläte med sina svärd utan hellre offrade sina egna konungar.
- - Slipa... så talade hon till Assim, som oförtrutet, med vansinnigt lugn, brynte sitt svärd mot klipphällen.
- Fru Sundlers röst hade fått något hemlighetsfullt betvingande, och Anna Svärd satt stilla som under en förtrollning.
- Anna Svärd hade sjunkit tillbaka ner på kudden.
- Är det icke en stor skam, att endast kronans män få gå med svärd ?
- Anna Svärd stod på golvet bakom honom.
- Anbudet var verkligen lockande, men Anna Svärd glömde inte sin vanliga försiktighet.
- Och Sorgbarn, som ryste för Assims svärd, fattade riddarens hand för att fly med honom tillbaka till slottet.
- Svärd !
- Anna Svärd började misstänka, att detta inte stod rätt till.
- Dödens tveeggade svärd hade nått henne.
- Några minuter senare larmade en inringare att mannen syntes svinga med ett svärd på bron mellan Slottskogsgatan och Änggården.
- Och påfven kastar nycklarne i sjön och kej saren sticker sitt svärd i skidan, ty de förmå intet mot ropet !
- Ingen enda drog sitt svärd, och det rådde djup stillhet.
- - Vem skulle förr ha kunnat drömma, att detta är kung Valdemars svärd !
- Denna gång kom det verkligen ett par ord från Anna Svärd.
- Anna Svärd vandrade hemåt, mycket nöjd med vad hon hade uträttat.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
